Klurig fototävling

sommaren 2006 del 2 052

Efter det förra, något nerslående, inlägget om en av turismens baksidor kan det vara på sin plats med en mer positiv ingång på ämnet resor. Så jag tänkte tipsa om en fototävling som pågår just nu på temat hållbar semester. Du gnuggar geniknölarna, väljer din bästa bild som illustrerar ämnet och publicerar den på Instagram med taggen #gröntur. Tävlingen pågår mars ut och i potten ligger en vargsafari med övernattning i Bergslagen. Lycka till!

En vandring i fjällen under enkla förhållanden borde väl vara ett exempel på en miljövänlig semester?

Den gyllene stranden

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

En form av konsumtion som jag inte tycker att det talas så mycket om är utlandsresandet. Och med ”talas om” syftar jag på att problematisera företeelsen från flera olika vinklar. Den aspekt som mest har synts på dagordningen är väl transporten till och från resmål och då framför allt flyget och huruvida man ska flyga och i så fall om man kan kompensera sitt miljöförstörande handlande på något vis. Fast jag tänker på företeelsen som helhet. Vad man som resenär söker när man åker iväg. Vad de som vill tjäna pengar på de ressugna lockar med. Vad vi gör på plats och vem vi gynnar och vem vi missgynnar. Vad är det vi köper? Och vem är vi när vi handlar? Samtidigt är det nog exakt sådana frågor man inte vill fundera för hårt på när man är på semester.

Turism liksom annan konsumtion kan emellertid ge många negativa bieffekter som allvarlig miljöförstöring och övergrepp på lokalbefolkningen. Många gånger försvinner större delen av de inkomster som turismen ger till utländska ägare, speciellt om man åker på all inclusive. Jag har tidigare tänkt att ett bättre sätt att resa, speciellt i ”utvecklingsländer”, är att medvetet försöka gynna lokalbefolkningen genom att bo inneboende eller på deras vandrarhem. Att äta på små lokala restauranger. Gärna enkelt. En viss bekvämlighetsnivå vill man väl ha men inte så att det skriker om att det tär på miljöresurser.

Så såg jag dokumentärfilmen Den gyllene stranden och fick mig en tankeställare. Den skildrar hur en liten indisk by förvandlas under loppet av två decennier – från en traditionell livsstil till att inkorporeras i omvärldens kapitalistiska system. Detta sker genom att byn blir ett populärt resmål för backpackers. För att kunna möta turisternas önskemål börjar lokalbefolkningen ändra sin livsstil. Som ni nog kan ana ger inkomsterna från turisterna vissa fördelar, som möjligheten att bygga ett rejält permanent bostadshus, men också många negativa, omvälvande och förmodligen irreversibla förändringar.

Några talande citat från filmen:

”Visst hade vi det svårt förr i tiden. Men det var… som mjölk. Väldigt smakrikt. Nu har vi pengar, men det smakar inte gott längre”.

***

”Jag skulle helst vilja att inga vita människor kom hit. Mindre pengar skulle göra detsamma. Det skulle bli lugnt. Man borde stänga av området för vita. Då skulle det bli slut på gräl och slagsmål. Då skulle folks huvuden komma ner. Nu är de inte här, utan högre upp. Nu ser ansiktena annorlunda ut. Vad ska man göra?”

***

När jag ser miljön den utspelar sig i så tänker jag att det kunde ha varit jag som svettig och ignorant traskat in i samhället med ryggsäck på såväl mage som rygg. Som hade badat i badkläder och solat på stranden (vilket lokalbefolkningen inte gör). Som konsumerat en massa vattenflaskor och lämnat kvar dem tillsammans med annat skräp som får eldas upp på plats. Att min och andra turisters närvaro gör området intressant för andra grupper i samhället som köper loss mark. Mark som för inte så många decennier sedan tilldelats folket i byn. Det sker maktförskjutningar och det är olustigt att tänka på att man i förlängningen kan förändra förutsättningarna för andra människor så radikalt, och inte bara på ett bra sätt. Att det som är en skön, avslappnad och fri tillflykt för vissa vänder upp och ner på tillvaron för andra. I en tid när allt fler åker allt längre bort för att söka äventyret borde fler fundera över sin roll som turist.

Hur tänker ni kring resande? Har du funderat över din betydelse som turist när du har varit utomlands?

Bilden är från min egen backpackerresa i Costa Rica för några år sedan.

Hängde upp mig på de här…

HanngOnHangers

De här söta galgarna har jag gått och spanat på en tid och till slut slog jag till. Hang on Hangers är ett projekt som startades av Annika Jonasson som bor i Bangkok. Hon ville skapa en möjlighet för kvinnor och människor med speciella behov i Bangkoks slum att bli självförsörjande, att de skulle få arbeta i en bra arbetsmiljö och med en vettig lön. “Jag ville hitta en produkt som dessa kvinnor kunde tillverka, något som var tillräckligt bra så att den kunde säljas utan välgörenhet. Jag ville hitta något som var unikt och på samma gång vackert och praktiskt. Det var också väldigt viktigt att produkten var tillräckligt lönsam så att vi skulle kunna betala kvinnorna enligt ”Fair Trade” principen.” skriver hon på Hang on Hangers hemsida.

Galgarna köpte jag hos IM (Individuell människohjälp), en svensk biståndsorganisation som också driver Fair Trade-butiker. Jag tycker att de har flera fina saker som till exempel sjalar och barngrejer.

Är man mer sugen på att pyssla lite själv är jag säker på att man kan hämta inspiration från någon pysselblogg.